Brasilien del 6

Lördag 2010-08-28

A day at the beach. Idag ska Jag hänga med Maristela till stranden. Det betyder att vi ska åka ca 10 mil till staden Santos som ligger vid vattnet. Strax efter 10 blir jag upplockadav Maristela och hennes man (kommer inte ihåg vad han heter). Det är Maristela som kör för henne man har sålt sin bil för han tycker det är så jobbigt att köra i Sao Paulos trafik.

På väg till Santos

Efter en mycket trevlig biltur där vi pratar mycket om Sao Paulo och sånt vi åker förbi kommer vi tillslut fram till Santos. Först ut är att träffa Maristelas gamla jobbkompis Sonia. Hon har även en dotter som har jobbat på nuvarande jobbet tidigare men inte så länge. Dom bor i ett litet typiskt hus ett stenkast från stranden. När vi kommer dit är det uppdukat en liten snack-buffe och några vänner och bekanta är där. Blir presenterad för alla givetvis med puss på kinden med alla damer. Vi hänger ett tag, jag blir bjuden på två caprinia (den typiska brasilianska drinken). Sen går vi iväg några stycken och tar en promenad längs stranden. Är molnigt och runt 20 (jämfört med 28-30 som det varit hela veckan – otur) grader så det är inte så mycket folk. Får dock se ett exempel på en brasiliansk bikini som Maristelas man ivrigt pekar ut.

Sonia rättar till glasögonen, jag sitter brevid Maristela

Massa folk som flög omkring (läääänge) i uppåtvindarna vid berget

Standen

Efter stranden åker vi med sonias dotter till deras favoritrestaurang i Santos, som specialiserar sig på fisk. Vi sitter på en veranda som går ut en bit över vattnet. Kollar i menyn och upptäcker att smakar det så kostar det, ca 450 SEK för en varmrätt. Maristela påpekar dock att varje rätt är för MINST två personer vilket visade sig stämma. Maristelas man får välja två rätter som tas in efter viss fördröjning. Första rätten var med räker, pumpabitar med ostsås + kryddat ris till. Såsen serverade i en pumpa. Ost med räkor = mums men kunde varit lite med kryddat. Andra rätten var fisk stoppad med räkor med ris och sås med räkor till. Var mycket gott men inte lika exotiskt som den första. Till detta dricker vi ett gäng öl som man tar in en i taget och delar på (60 centilitersflaskor).

Mmmm, räkor i pumpa!

Efter maten lämnar vi av Maristelas arbetskamrat och åker lite längre bort på stranden där det finns två saker. 1. Snea hus. Tydligen misbedömdes underlaget när alla hus byggdes på ett visst ställe så i stort sett alla hus där lutar mer eller mindre. Det ser rätt sjukt ut, ser betydligt värre ut i verkligheten än på bilderna jag försökte ta. 2. En marknad som Maristela gillar att gå på men hon brukar aldrig köpa något. Den här gången hittar hon dock ett halsband. Jag blir även påtrugad ännu en brasiliansk specialité  - en Chorros. Långsmal deg-grej som friteras och sen fyller dom den (är ihålig) med varm chokladsås. Helt ok, lite kladdigt att äta och alla servetter i det här landet är nått mellanting mellan papper och gladpack så det går sådär.

Snea hus

Chorros, mums

Sista anhalt är ett besök vid hamnen och den lokala fiskmarknaden. En del mega båtar får vi se på väg in och ut från hamnen. Vid fiskmarknaden som fortfarande är öppen har dom massor av färsk fisk och även jätte(dvs lika stora som stora kräftor)-räkor för ~130:-/kilot. Lite svårt att köpa hem tyvärr. När vi kommer till sista delen frågar en tjej om vi ska köpa något och Maristela svarar (på portugisiska) att dom bara visar mig runt. Ah, en gringo – vi kan säga vad vi vill utan att han förstår nått, utbrister tjejen förtjusat och börjar prata konstant mot mig. Efter ett tag börjar hon dock försöka para ihop mig genom gester och lite engelska med en av de andra tjejerna som jobbade där. Att jag inte riktigt nappar spelar inte så stor roll och in pratar högljutt och försöker para ihop mig med en annan tjej och sen även sig själv. Maristela och hennes man har lite svårt att översätta vad dom säger eftersom dom är dubbelvikta av skratt. Crazy fish-girls lyckas dom få fram iaf. Efter att vänligt avvisat tjejerna går vi tillbaka till bilen och åker hem.