Brasilien del 4

2010-08-26 Torsdag

Sover lite bättre än tidigare, vaknar dock vid 6 tiden. Till lunch äter jag på restaurang med mer kypare än gäster med Maristela och hennes man som enligt uppgift är jude (vilket Maristela betonar att hon _inte_ är). Både Maristela och hennes man är faktiskt jättetrevliga och pratar mycket bra engelska (han har bott i Miami ett halvår vilket nog hjälper). Maristela tar in popcorn shrimps (liknande iaf) samt lökringar (som inte är ringar utan halvringar) till förätt. Gooooott! Beställer kött med garlic mashed potatoes. Mmmm, kött!

På kvällen har Maristela ordnat så Robson (uttalas Hobson), en konsult som hjälper till med nätverk och datorer på kontoret, ska ta med mig ut (Maristela och Jens har sent budgetmöte). Dock pratar Robson inte jättebra engelska (läs: dålig). Han bor även rätt långt från kontoret så vi är tvungna att åka vid 16 så vi hinner före trafiken.

Tydligen åkte vi förbi finansdistriktet i Sao Paulo. Såhär ser det ut.

Eftersom det är vissa problem med kommunikationen blir det inte helt lätt att få reda på vad som ska hända under kvällen. Robson är dock väldigt positiv och försöker verkligen med engelskan så jag lyckas luska ut att vi ska ut med hans familj. Efter att inte alls lyckats  undkomma all trafik är vi framma vid hans ex-flickväns föräldrars hus. Vi går in, jag får hälsa på alla, ingen pratar engelska men det går bra ändå. Det verkar vara lite exotiskt med en gringo som inte kan ett ord portugisiska.

Efter att tags väntan (på vad fattar jag inte riktigt) åker vi iväg med robsons dotter (ca 9 år) och hämtar upp hans son (17 år). Hans son kan engelska helt ok, och efter lite blyg start kommer han igång och vi pratar om allt möjligt; Han har gått musik-gymnasium. Han är även webdesigner. Han spelar musik och sjunger. Han dejtar en modell.

Till middag åker vi till en brasiliansk köttrestaurang. Gaucho way. Det fungerar så att det är ett buffebord med tillbehör (men även varmrätter). Man fyller en tallrik och går och sääter sig vid bordet. Där finns det nån slags skylt som är röd på en sida och grön på den andra. Runt om i restaurangen springer det runt servitörer med spett. På dessa spett sitter det kött från olika delar av tjuren. Finns även några med korv eller kyckling men mest kött. Sätter man sin lilla skylt på grönt – då kommer det kypare KONSTANT och frågar om man vill ha. Tackar man ja börjar dom skära en bit kött och man tar en liten tång man har och hållar fast biten medans dom skär loss den. Sen är det bara att äta! Hur bra som helst!

Efter maten (som jag givetvis blir bjuden på trots invändningar) lämnar vi av barnen och Robson skjutsar hem mig (en timme!) till hotellet. Somnar mätt och belåten.

Brasilien del 3

2010-08-25 Onsdag

Efter att ha vaknat från 2 tiden och framåt konstant varje 10-15 minut blir klockan äntligen 6 så jag kan gå ner och äta frukost. Frukostbuffen är helt ok, men kunde kanske haft lite mer nyttiga alternativ (bara ljust bröd). Scrambled eggs finns i alla fall och det räcker långt! Vid 8 är det dags att hitta tillbaka till kontoret vilket går bra förutom att det tar lite tid att ta sig över den 2 gånger 4 filer breda vägen mellan kontoret och hotellet som inte har något övergångställe. Efter lite möten och jobb är det dags för lunch med Maristela och Jens igen, den här gången på en italiensk restaurang. Tar en pasta med kött och svamp, gott men inte något att skriva hem om.

På kvällen hämtar Jens upp mig vid hotellet och vi tar en taxi till en japansk restaurang nära där han bor. Vi beställer in en sushi-båt för två för runt 120 R$ ~500 SEK vilket är ok – för Maristela har beordrat Jens att bjuda mig på jobbets vägnar. Mätt och belåten åker jag hem och somnar ganska tidigt.

Mmmmm, sushibåt!

2010-08-24 Tisdag

Efter att ha fått den bästa sömnen jag någonsin haft på ett flyg (vilket inte betyder att den var bra, bara bra mycket bättre än tidigare) tänds ljuset ungefär 2 timmar för landning. Till frukost väljer jag en full english breakfast. Efter landning och väntan i en halvtimme vid passkontrollen hittar jag min väska direkt på bandet. Utanför tullen står så en äldre herre i kostym med ”ewerstein” på en lapp. Han visar sig kunna engelska rätt bra. Tydligen ligger flygplatsen i norra Sao Paulo och kontoret i södra ca 40 km bort och vid 7 på morgonen är det rusning. 2 timmar senare är jag tillslut framme vid hotellet.

Typisk gatan vi körde förbi

Eftersom jag kom tidigt måste jag tydligen betala för den första natten också, vilket betyder 350 R$ (~1 600 SEK) extra. Orkar inte bry mig eller tjafsa så jag ringer maristela och ber dom hämta upp mig vid 11 tiden och går upp och duschar på rummet på 14:e våningen.

11 hämtas jag upp och leds till kontoret som ligger ungefär 50 meter bort. Dom bygger tydligen om hela huset kontoret ligger i så det ser ut som en byggarbetsplats och säkerhetstänkande når väl inte riktigt svensk nivå. Väl uppe på 10:E våningen och Phadias kontor får jag först hälsa på alla, se installeras jag i ett konferensrum i mitten, dvs utan fönster. Det finns i alla fall AC, vilket är rätt skönt eftersom det är 29 grader ute.

Eh, vart går man in?

Till lunch blir jag bjuden av Maristela (finance-controller) samt jens som är en svensk som bor i Sao Paulo och är inhyrd för att hjälpa Maristela med rapporteringen till sverige. Tar en quasadilla (som jag vet vad det är) men bli lite avundsjuk eftersom maristela tar kött + sallad (vilket är en perfekt grillad köttbit med vanlig grönsallad – mums).

Efter möte med verizon om uppkopplingen till kontoret smiter jag iväg vid halv 5 tiden, börjar bli ganska trött. Beställer en ceasar sallad som room service och upptäcker till min förtjusning att dom har fox news på hotellet. Somnar gott vid 9 tiden i min queen-size säng.

Affärsresa Brasilien - Part 1

2010-08-23

Planet ska gå 18:40. Är på flygplatsen 2 timmar före och njuter lite för mig själv av att få gå före economy-kön eftersom det är business class som gäller. När jag väl hittat check in disken visar det sig dock inte vara en antydan till kö nånstans. Kan ju vara för att första sträckan är till London (flyger BA). Efter att förgäves letat efter ”sveriges enda” starbucks är det tillslut dags att gå på planet. Äntligen får man valuta för business och glider före pöbeln. På planet märks det inte så mycket, lite mer benutrymme kanske. Man får mat på porslinstallrikar och den är väl lite bättre än vanligt. Värt är det dock inte!

Vid London är det fullt med plan i luften som väntar på att landa, jag har ju 1,5 timmar till planet mot Sao Paulo går så tar det rätt lugnt. När vi dock efter landning står i 30 minuter till och bara väntar på att gaten ska bli ledig börjar det bli lite svettigt. Som ”tur” var är Sao Paulo planet 2 timmar försenat (till 23:00) så ingen stress. På väg till gaten ser jag några hissar som går upp till loungen. Time to reap the benefits of business class! Efter att nervöst frågat om det är ok för mig att åka upp till loungen står jag då slutligen i hissen på väg upp.

I loungen finns det en buffe med varm mat och även frukostbuffe om man nu är sugen på det. Det verkar även ha funnits champagne i hinkar men dom är tomma nu. Dock finns det en öl, vin, sprit och snackbuffe där man kan blanda egna drinkar. Går hårt ut med en Southern Comfort + cola och följer upp med en jd+cola. Sätter mig i en skön fåtölj och ser ner på dom mindre lyckosamma i vänthallen.

Planet är en 747:a. Det vore förstås bäst att sitta på övervåningen men det är bara first class så får nöja mig med att sitta i ett litet båsliknande säte på bottenplan. Dock rätt nära baren som finns där man enligt instruktioner kan hämta drinkar efter behov. Efter start delar dom ut liten necessär med sovtillbehör, ett glas champagne samt meny för kvällsmaten. Fäller upp min lilla fotpall och väljer lax+sallad till förätt, oxfile till huvudrätt och hoppar över desserten. Några öl slinker ner också. Vid ett, haltvåtiden släcks det ner – jag lutar stolen till horisontalläge  (får precis plats!) och somnar in.

Mmmm, mitt bås!