MAT

Under mina dagliga flykter till diverse forum och nyhetssidor fastnade jag för ännu en nyhet om fetma, orsaken och ett eventuellt botemedel. Som vanligt på slashdot var det inte nyheten utan den efterföljande diskussionen som var intressant.

Det är ju inte den första diskussionen om fetma jag läst eller haft, så som vanligt delades kommentarerna upp sig i två huvudgrupper. På högra sidan: "Det är en sjukdom", vänstra: "Tjockisarna får skylla sig själva".

Som tidigare knubbis är jag givetvis benägen att hålla med skylla sig själva-gruppen. Det handlar faktiskt helt enkelt om mer motion och mindre mat. Det är upp till varje individ att faktiskt ta tag i sitt liv. Jag har gjort det då kan det ju inte vara så svårt. Men å andra sidan förstår jag tjockisarna. Mat är ju det bästa som finns, hungerskänslan är bland det värsta som finns. Det tror jag inte vissa kan fatta. Det verkar som det finns en del människor som knappt uppskattar mat, de äter för att de måste, inte för njutningen.

Som vanligt kan jag alltså inte kliva upp på någon barrikad utan får lov att förespråka en medelväg. Man bor ju i lilla landet lagom.

I måndags började deffen...